Skolbyte och löpande placeringar

Det är inte helt lätt att hålla koll på alla olika processer inom arbetet med skolplaceringar. Här förklarar vi lite närmre vad som är vad.

Skolplaceringar

När vi pratar om arbetet med skolplaceringar så menar vi de barn som ska börja förskoleklass och de elever som går i sista årskursen på sin skolenhet och därför måste byta skolenhet nästa läsår för att kunna gå klart grundskolan. Det är vårdnadshavarna till dessa elever som kan önska skola 15 januari-15 februari. 

Skolbyten

Vårdnadshavare som inte behöver men av olika orsaker vill att deras barn ska byta skolenhet kan ansöka om ett skolbyte. Skolbytet är med andra ord för de elever som redan har en skolenhet inom sitt närområde, men av olika orsaker vill byta.

Grundskoleförvaltningen har två skolbytesperioder varje år. En på vårterminen (15 april-30 april) för kommande hösttermin, och en på höstterminen (15 oktober-30 oktober) för kommande vårtermin. Orsaken till att ha dessa ansökningsperioder är att många skolor upplever svårigheter med att skapa ordning och struktur i klassrummen när elever kan byta skola när som helst under läsåret.

Vi har så kallade "skarpa byten". Det betyder att ansökningarna är bindande. Vårdnadshavarna kan med andra ord inte tacka nej till den nya skolplatsen om de får igenom ett skolbyte. 

Löpande skolplaceringar under året

Elever som är i behov av en skolplats omgående räknas in i det förvaltningen kallar för ”löpande skolplaceringar”. Dessa elever behöver inte förhålla sig till skolbytesperioder. Det rör sig om tre olika kategorier elever.

  • Elever som flyttar till eller inom Göteborg och som får för långt från den nya adressen till sin nuvarande skola. 
  •  Elever som har särskilda skäl. Rektorn på den nuvarande skolenheten och elevhälsochefen behöver intyga att eleven har särskilda skäl. Eleven har då rätt att byta från en skolenhet, men inte att byta till en specifik skolenhet. 
  • Elever som går i en fristående skolenhet. Göteborgs Stad är skyldig att erbjuda en skolplats till alla elever som är folkbokförda i staden. Det betyder att om en elev från en fristående skolenhet vill gå i en kommunal skolenhet istället, så behöver Grundskoleförvaltningen erbjuda eleven en skolplats så fort som möjligt.  

Normkapacitet och maxkapacitet och hur det påverkar arbetet med skolplaceringar

Varje skolenhet har en normkapacitet och en maxkapacitet som visar hur många elever skolenheten kan ta emot i respektive årskurs. Du kan läsa mer om hur detta påverkar grundskoleförvaltningens arbete med skolplaceringar i det bifogade dokumentet Normkapacitet, maxkapacitet och hur det påverkar förvaltningens arbete med skolplaceringar i förskoleklass och grundskola längre ner på sidan. 


Normkapacitet, maxkapacitet och hur det påverkar förvaltningens arbete med skolplaceringar i förskoleklass och grundskola.pdf